Inuti alla människor
Ingen vet egentligen någonting om någon annan. Man vet om personen spelar innebandy, fotboll, gillar att rida om man säger kex eller ”chex”. Men ingen vet någonting annat. I dagens samhälle har vi växt upp med hemligheter och tankar om att vi aldrig får säga för mycket om oss själva för då gör vi oss svaga. ”Visa aldrig dina svagheter”. Detta sägs inom till exempel karaten för att motståndaren inte ska utnyttja ens svagheter, samma gäller i dagens samhället. Man är rädd för att berätta vad man känner för att ingen ska mobba eller använda det mot en. Skillnaden är bara att alla i samhället inte är motståndare. Vänner, kollegor och familjemedlemmar eller överlag människor man bryr sig om är på ens sida så att behandla dem som motståndare kan sätta mer och mer avstånd mellan varandra tills man tillslut är så långt ifrån varandra att allting är en hemlighet.
Kolla runt dig, hur många tror du att du känner? Alla i rummet, den som sitter jämte dig eller den du har som bakgrundsbild på telefonen. Och om du tycker att du känner dem, vet du verkligen hur de mår? Hur ska du kunna veta att de inte ligger och gråter på kvällarna eller dricker alkohol för att lindra smärtorna och inte för att de vill ”ha roligt”. Det är en skrämmande tanke som man kanske helst inte vill tänka på. Det kanske finns en anledning till att de inte vill berätta och man måste då acceptera detta, man kan aldrig tvinga någon berätta allting.
”Hur mår du?” En enkel fråga med många olika svar. Om en granne skulle fråga dig när du går förbi så svarar du kanske ”bra, själv?” och sedan ler du och går. Känner du denna människan något mer än du gjorde innan. Nej, svarat var intränat sedan man var ett litet barn. Däremot så kan samma tre ord få en annan människa att öppna upp sig helt och berätta allting som de vill berätta. För att det kan vara så att personen gärna vill prata med någon men har ingen att prata med. Har du någon gång frågat din klasskamrat hur han eller hon verkligen mår.
Om vi vänder på frågan, hur mycket tror du alla andra vet om dig. Och varför tror du att det är såhär. Du kanske har en bästa vän som du alltid kan prata med eller en mamma som alltid lyssnar på dig oavsett hur stor grej det är. Dessa människor står dig närmst eftersom du lämnar en liten tyngd av dig till dem, vilket betyder att du inte behöver bära all vikt helt själv. Att öppna upp sig för andra kan vara något av det läskigaste man gör men desto mer man berättar desto bättre känns det. Det svåraste med att prata med andra är att börja, antigen om du är den första som frågar hur den andra mår eller om du är den som öppnar upp dig.
Alla människor blir annorlunda om man lär känna dem, att kolla på en människa och sedan säga av fördomar och spekulationer att de mår på något sätt är det dummaste någon kan göra. Alla människor har problem även fast ingen visar det, även om du ser den gladaste människan i rummet och tänker att den personen är lika glad när han kommer hem så kan det lika gärna vara han som har de största problemen men använder sin humor och sitt leende som en mask för att dölja sitt inre. Det kanske är de mest ledsna människorna som försöker göra alla runt sig glada eftersom de vet hur jobbigt det är att vara ledsen och känna sig värdelös.
Att berätta saker som bekymrar en för en vettig person som står en nära kan hjälpa dig i livet eftersom alla hemligheter har en tyngd, och det finns alltid någon att prata med. Våga också fråga en annan som kanske känner sig nere hur han eller hon mår och om de inte vill berätta så är det helt okej.
Ingen vet egentligen någonting om någon annan.
Mikael Hermansson